Istider och annan information

Istider är återkommande geologiska händelser som innebär att stora landytor täcks med is. Geologer räknar med att vi haft istider så långt tillbaka som minst en miljard år sedan och att dessa därefter kommit och gått med relativt jämna mellanrum. Det finns de forskare som hävdar att vi är på väg mot en ny istid, men det råder delade meningar om hur nära förestående den i så fall är. Det vi kan vara säkra på är att nästa istid kommer att förändra livet på jorden. Is i mindre skala är dock något som vi både kan kontrollera och ha roligt med. Sverige är ett av världens bästa land inom ishockey.

Istider, vad beror det på?

Mängden solljus som träffar jordytan varierar. Det handlar om förekomsten av solfläckar, som är ett tecken på solens aktivitet och förmåga att utstråla värme och ljus. I vissa långa perioder utstrålar solen helt enkelt mindre värme vilket skapar kyla och is, och istider uppstår. Det är alltså processer i solen snarare än geologiska dito på vår planet som styr istiderna och det behöver forskas mer inom flera olika områden för att vi ska kunna förstå sambandet fullt ut. Variationer i jordaxelns lutning är en annan faktor som kan påverka hur mycket sol som träffar jordklotets olika delar.

Istider kännetecknas av inlandsisar, alltså istäcken över stora landytor. Idag har vi inlandsisar, glaciärer, på Grönland och Antarktis. Isarna kan vara flera kilometer höga och har stor påverkan på topografin, eftersom marken trycks ner och sedan lyfts upp igen när isen smälter. Idag kan vi med blotta ögat se många bevis på att inlandsisarna har påverkat landskapet. Isräfflor på berg och stenar samt rullstensåsar är exempel på spår som isarna efterlämnat. Människan har lärt sig att använda isen, inte bara till förflyttning, utan även i ishockey. Spelarna lär sig redan tidigt hur isen ska skäras, för att åka effektivt.

Weichsel – den senaste istiden

Den av alla istider som vi vet mest om är naturligtvis den senaste. Den kallas Weichel, efter det tyska namnet på den flod i Polen som isen nådde när den var som mest utbredd för ungefär 20 000 år sedan. Då var nästan hela Skandinavien, de brittiska öarna och delar av Nordamerika täckt med inlandsis. Istiden sägs ha påbörjats för 100 000 år sedan och ha avslutats definitiv för bara lite mer än 10 000 år sedan. Under denna långa tidsperiod har dock isen dragit sig tillbaka lite under varmare perioder.

En av de slutsatser som kan dras utifrån kunskapen om tidigare istider är att ganska stora delar av världen varit istäckt under långa tider och att det klimat som vi har idag i exempelvis Skandinavien avviker från det normala i ett större perspektiv. Vårt nuvarande klimat är mer gynnsamt för växt- och djurliv. Weichsel är ingen egentlig istid utan bara en del av en istid som pågått i 2,5 miljoner år fast med avbrott – som vår nuvarande period. Vissa vintrar bildas inte ens is under vintern i södra Sverige och ishockey måste även då spelas inne i en hall.

Istider kommer och går

Nästa stora istid

Kommande istider är både fascinerande och olycksbådande att tänka på. Den grad av civilisation som vi har idag här i norden skulle vara omöjlig om inlandsis täcker marken. Vad gör vi när istiden kommer? Måste vi flytta på oss liksom flyktingar i dagens krigszoner? Är det möjligt att stoppa istiden med modern teknologi – kanske koldioxid som sägs göra klimatet varmare? En annan idé är att helt enkelt bryta isen i samma takt som den bildas och skeppa ut den i havet där den långsamt skulle smälta. Inlandsisar bildas nämligen mycket långsamt.